Bygga nytt hus

Tätskikt, fuktspärr

Var noga med tätskiktet! Ett otätt hus kan leda till fuktproblem och onödiga värmeförluster. Tätskiktet kan skadas under byggets gång, så ställ krav på att huset ska provtryckas när det är färdigt! Ett bra värde är 0,3 l/s m². En av förutsättningarna för ett energisnålt hus är att det är absolut tätt, och att alla luftrörelser är kontrollerade. I ett helt tätt hus kan ett bra inneklimat uppnås genom styrd till- och frånluftsventilation.

Tak

Energimyndigheten rekommenderar att vinds- eller takbjälklaget ska isoleras med 500 mm (0,11 W/m²K).

Ytterväggar

Ju mer isolering desto mindre värmeförlust och lägre U-värde. Energimyndigheten rekommenderar att ytterväggarna isoleras med minst 300 mm (0,15 W/m²K) isolering.

Grund och golv

Energimyndigheten rekommenderar att man isolerar med minst 150 milllimeter isolering under golv mot mark. Har man golvvärme måste man ha minst 300 millimeter isolering för att man inte ska orsaka problem med att man värmer upp marken under huset så det står på en "värmekudde".

Viktigt är att om man gör en platta på mark ska den inte isoleras på ovansidan eftersom då riskerar reglar som står på plattan (som är kall och nästan 100 % RF) att angripas av fukt. Bättre att isolera under plattan som då är varm och har låg RF.

Fönster och dörrar

Ska du bygga nytt hus ska du välja de mest energieffektiva fönstren som finns. Moderna energieffektiva fönster släpper bara igenom en tredjedel så mycket värme som äldre två-glasfönster. Fråga efter energimärkning och fönster med låga U-värden. Välj fönster med U-värde 0,9 W/m²K eller lägre vilket motsvarar energiklass A.

Är fönstren dessutom P-märkta garanterar det god kvalitet. Bygg inte alltför mycket fönster. Ett riktvärde är att den sammantagna fönsterytan ska vara mindre än 20 % av golvytan i huset. Om du väljer fönster som är mer än ca 150 centimeter höga uppstår risk för kallras framför fönstren.

Även dörrar ska ha ett lågt U-värde, fråga leverantören innan du gör ditt val.

Husets form, planlösning och läge

Ju mer kompakt och likt en kub huset är, desto mer energieffektivt blir det. Formen på en tvåvånings kubisk funkisvilla är till exempel betydligt mer energieffektiv än Norrbottensgårdens långsmala form eller ett hus med många vinklar och vrår. Med en effektiv planlösning så kan du också hålla nere husets yta och därigenom även energibehovet.

Tomtens läge kan påverka energibehovet. Tänk igenom hur du bäst utnyttjar tomten utifrån sol- och vindförhållanden. Nära havet är det extra viktigt att huset är både vind- och lufttätt.

För eventuell installation av solfångare (vatten och värme) och solceller (el) på ditt hus bör det finnas en yta mot söder där de kan placeras. Även sydost och sydvästvända lägen går bra.

Frisk luft inomhus är viktigt. Med ett bra ventilationssystem garanteras du frisk luft i rätt mängd, samtidigt som värmen i luften återvinns. Modern teknik ger alltså både låga uppvärmningskostnader och ett sunt boende.

Det är viktigt med ett lufttätt hus ur energisynpunkt och då är det extra viktigt med god ventilation.

Varför ska huset vara lufttätt:

• Minskning av värmeförluster och minskad risk för drag.
• Värmeåtervinning
• Fuktig inneluft ska inte tränga ut i konstruktionen.

Förklara för husleverantören eller entreprenören hur viktigt det är med lufttäta konstruktioner innan kontraktet skrivs.

Den friska luften, eller tilluften ska komma in i sovrum och vardagsrum och den smutsiga luften, frånluften, ska sugas ut ur kök, badrum och tvättstuga.

Minsta luftväxling bör vara 0,35 l/s och m² eller 126 m² per timme i en bostad med 100 m² golvyta. Det betyder att efter två timmar har all luft bytts ut. 0,10 l/s och m² då ingen visats i huset. Ett helt tätt hus med god ventilation har både ett bra inomhusklimat och en låg energianvändning.

Olika typer av ventilation

Riktvärden/schabloner enligt Boverket inom parentes

Självdrag – enkelt, tyst, billigt men stora energiförluster, risk för drag, ingen återvinning (ca 0,25 l/s och m²)

Frånluft (självdrag med fläkt i frånluftskanalen) – ingen återvinning, risk för drag (ca 0,24 l/s och m²)

Från- och tilluftssystem (två fläktar, en i tilluftskanalen och en i frånluftskanalen) – mindre känsligt för ändringar, ingen återvinning (ca 0,30 l/s och m²)

Frånluftsventilation med värmepump – återvinning, drar elström

Från- och tilluftssystem med värmeåtervinning (FTX-system) – bra värmeåtervinning, minimerad risk för drag, risk för buller, drar elström

Rekommenderat ventilationssystem när du ska bygga nytt hus

För att få en riktigt bra ventilation ska både till- och frånluft vara styrt och man ska återvinna värmen i frånluften. Värmen överförs från frånluften till den kalla tilluften i värmeväxlaren. Ett så kallat FTX-system rekommenderas alltså vid nybyggnation. Energianvändningen kan minska med 50–70 procent jämfört med om värmen inte återvinns.

Vatten är den vanligaste och mest rekommenderade värmebäraren i villor. Ett vattenburet värmesystem är flexibelt och kan lätt anslutas till en ny värmekälla. Ett vattenburet system kan hämta sin värme från olika värmekällor såsom fjärrvärme, värmepump, solvärme eller en villapanna för pellets eller ved.

Golvvärme eller radiatorer?

Det finns inget entydigt svar på vad som är bäst – radiatorer, det vill säga vanliga väggfasta element, eller vattenburen golvvärme. Vad man tycker beror ofta på personliga upplevelser och om värmesystemet som sådant är väl inställt och fungerar bra.

Satsar man på golvvärme måste man isolera under husets grundplatta med 300 millimeter isolering för att inte en stor del av värmen ska försvinna ner i marken under huset. Förutom energiförluster kan det också orsaka fuktproblem, frostskador med mera.

Man måste också isolera ordentligt mellan betongplattan och golvvärmeslingorna för att man inte ska värma upp hela plattan hela tiden (inlagringsenergi) vilket ger ännu mer trögrörlig värme och är energiineffektivt. Man måste också se till att kantisolera ordentligt runt huset för att skydda mot frost för att inte riskera att ”knäcka plattan”.

Radiatorer

• Mest beprövade sättet som ger snabb anpassning till rummens värmebehov

Golvvärme

• Ger skön känsla för fötterna och höjer på så vis komforten
• Enligt vissa – på grund av ökad komfortkänsla kan man sänka medeltemperaturen inne (motsägs av andra beräkningar)
• Vinner utrymme på grund av att man slipper radiatorer
• Förutsätter välisolerade fönster, annars risk för kallras vid fönster
• Golvvärmen är trög, svårare att styra för att snabbt anpassa till ändrat värmebehov
• Har man klinkergolv känns de kalla även under sommaren och därför måste värmen vara på även sommartid vilket ger ökad energianvändning
• Om man väljer golvvärme för endast en del av huset behövs en egen shuntventil för att reglera varmvattenflödet i golvslingan. Komfortgolvvärme med el till exempel i badrum är mycket energislukande.
• Elgolvvärme ökar energianvändningen

Hög- eller lågtemperaturssystem?

Distributionssystem som kan värma huset med en relativt låg temperatur är effektivare och energisnålare än system som behöver en hög temperatur. Värmekällor som inte ger så hög temperatur, till exempel värmepumpar, kan nyttjas effektivare. Om man eldar med ved kan ackumulatortanken utnyttjas bättre och eldningsintervallen vara längre.

Ett- eller tvårörssystem?

I ett nytt hus ska man absolut satsa på tvårörssystem eftersom det ger samma framledningstemperatur till alla radiatorer och lika stora radiatorer ger samma effekt.

Ackumulatortank

Om man använder flera olika värmekällor kan det vara lämpligt att installera en ackumulatortank. Ackumulatortanken blir då central eller ”hjärta” för husets värme- och varmvattensystem. För miljövänlig vedeldning är det nödvändigt att använda ackumulatortank. Även en solfångare ska kopplas till en ackumulatortank så att varmvattnet kan användas under hela dygnet.

Ackumulatortanken är ett vattenmagasin som fungerar som energilager. Du lagrar och fördelar energin under en längre tid, vanligen under ett dygn, i en ackumulatortank. Bör vara utrustad med speciell laddningsfunktion som hindrar omblandning. Måste hålla minst 60 grader för att undvika tillväxt av legionellabakterier.

Ackumulatortankens storlek avgörs av:

• Bekvämlighet, hur ofta man vill elda
• Kostnad
• Pannans kapacitet och radiatorernas temperaturnivå

Får inte vara mindre än att den klarar att lagra ett vedinlägg (i pannan). Minimum 18 gånger eldstadsvolymen, vilket i praktiken innebär minst 1500-2000 liter. Tanken måste isoleras med minst 250 millimeter.

Anpassad värme med styrsystem

Ett sätt att kontrollera energikostnaderna är att installera ett bra styrsystem för villans värme. Styrsystemet anpassar i varje ögonblick temperaturen på radiatorkretsens framledningsvatten så att bostaden får rätt och önskad temperatur. Styrsystemet ställs in via en manöverpanel.

Ett modernt system tillåter förinställda variationer i tiden, till exempel dygnsstyrning och långtidssänkning om man är bortrest, där värmen kan höjas några timmar innan man kommer hem.

Läs mer om uppvärmning här

Boverkets byggregler ställer krav på hur mycket energi ditt nybyggda hus får använda.

I Boverkets byggregler anges vilken energianvändning huset får ha med hjälp av ett primärenergital som anges i kWh/m2 och år.

Ta hjälp av er husleverantör för att få fram uppgifter och låt er energiexpert utföra beräkningen av primärenergitalet (EPpet) för ert hus.

Läs mer i Boverkets byggregler Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster., scrolla till kap 9 Energihushållning

Bygg bättre än byggnormerna och husleverantörernas standard!

Bygg gärna bättre än vad byggnormerna kräver! Med mer isolering och bättre U-värden tjänar du in den lite högre investeringskostnaden på minskade energikostnader! Många husleverantörer har som standard mindre isolering men be dem räkna på vad det skulle kosta och hur mycket energi ni skulle spara om ni hade mer isolering. Det lönar sig att bygga mer energieffektivt än vad byggnormerna kräver och vad husleverantörernas standard är.

Om du tänker köpa ett hus från en småhusleverantör ska du be att få en energikalkyl som visar en prognosticerad energianvändning för huset. Denna energikalkyl ska vara av så hög kvalitet att den sedan ska överensstämma med husets faktiska energianvändning, som ska redovisas till Boverket och kommunen i en energideklaration Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. efter två års drift.

Efter att du lämnat in bygglovsansökan, och skrivit kontrakt med en entreprenör eller husleverantör, kommer du som byggherre och kommunen att ha ett byggsamråd. Vid detta byggsamråd ska du bland annat överlämna uppgifter på husets energianvändning (kopia på energiberäkningen). Det är du som är byggherre som ansvarar för att du uppfyller energikraven.

Enligt lagen ska villor och radhus som byggs och säljs energideklareras. I energideklarationen redovisas bland annat husets energianvändning och förslag på hur du kan göra för att sänka dina energikostnader.

Läs mer om energideklarationen på Boverkets webbplats Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.