Hur mår Luleåborna?
För att veta hur Luleborna mår och vilka livsvillkor människor har i kommunens olika byar och stadsdelar görs regelbundna undersökningar. De används sedan som underlag för att på olika sätt ge de bästa förutsättningarna för en god och jämlik hälsa för hela befolkningen. På den här sidan hittar du information om dessa undersökningar och deras resultat.
En rapport som sammanfattar resultat från befolkningsenkäten Hälsa på lika villkor som gjorts i Luleå 2014, 2018 och 2022 har tagits fram. Vid den senaste undersökningen skickade det ut 7 200 enkäter till slumpvis utvalda personer på 16 år och äldre och cirka 3 000 Luleåbor svarade på enkäten. De frågor som rapporten behandlar är indelade i tre delar: hälsa, levnadsvanor och livsvillkor.
Skillnader i hälsa
Sju av tio kvinnor och män i Luleå uppger att de har en god självskattad hälsa. Resultatet ligger ungefär som i riket i övrigt och det har inte skett någon större förändring sedan den första undersökningen 2014. Yngre åldersgrupper uppger att de mår bättre än äldre åldersgrupper. Den självskattade tandhälsan har försämrats, främst bland män och även jämfört med riket i övrigt.
Generellt uppger fler kvinnor i Luleå att de har mer problem med hälsan än män. Det handlar till exempel om ängslan, oro, ångest och sömnbesvär. Fler män än kvinnor har övervikt eller fetma (BMI 25 eller högre), 60 % av männen respektive 50% av kvinnorna. Bland kvinnorna har det skett en ökning sedan tidigare undersökningar och andelen är högre jämfört med riket. Övervikt och fetma ökar med stigande ålder och det är fler med enbart förgymnasial utbildning än med eftergymnasial utbildning som har övervikt eller fetma.
Skillnader i levnadsvanor
Fler män än kvinnor har ogynnsamma levnadsvanor som till exempel att de är mer stillasittande, äter mindre frukt och grönt, snusar och har riskkonsumtion av alkohol. Kvinnor röker i större utsträckning än män. Lägst andel rökare finns i åldersgruppen 16 - 29 år.
Skillnader i livsvillkor
I undersökningen kan vi se några skillnader i livsvillkor mellan kvinnor och män som bor i Luleå kommun. Fler kvinnor saknar kontantmarginal än män och uppger också i större utsträckning än män att de avstått från att gå ut ensam på grund av rädsla att bli överfallen, rånad eller ofredad. Det är fler män än kvinnor som saknar någon att dela sina innersta känslor med och som också saknar någon som kan ge praktiskt stöd. Det är i den yngsta åldersgruppen 16 - 29 år som det finns flest människor som saknar tillit till andra människor soch också besväras av ensamhet och isolering.
Förändringar över tid
För de flesta frågor i undersökningen Hälsa på lika villkor har det inte skett någon större förändring mellan 2014 och 2022. Positivt är att det är färre bland både män och kvinnor som röker. För kvinnor i Luleå har det skett en negativ förändring kring tandhälsa, besvär av ängslan, oro eller ångest, sömnbesvär och övervikt/fetma inklusive minskad konsumtion av frukt/grönt. För män är det enbart tandhälsan som utvecklats i negativ riktning.
Hälsan är ojämlikt fördelad. Förutom att visa skillnader i hälsa mellan män och kvinnor visar rapporten även hälsans fördelning i olika åldersgrupper, för olika utbildningsnivåer och i olika geografiska områden i Luleå. I undersökningen ser vi också utveckling över tid från de tidigare undersökningarna 2014 och 2018 och det går också att ta del av en jämförelse med riket som helhet.
Socioekonomiska skillnader som utbildningsgrad, inkomst eller arbete påverkar allt från våra levnadsvanor som fysisk aktivitet till hur länge vi lever. De med kort utbildning är både mindre fysiskt aktiva och lever kortare än de med lång utbildning. Jämlikhet bidrar till en kommuns tillväxttakt, social rörelse och tillit hos befolkningen.
En socioekonomisk kommunanalys som vi låtit göra beskriver hur det ser ut i kommunens stadsdelar och byar, Luleås sociala kompas. Analysen har genomförts vid två tillfällen, 2019 och 2022, och i analysen kan vi följa utvecklingen. Som tillägg till analysen finns även uppgifterna ur ett genderperspektiv och hur upplåtelseformer är fördelade geografiskt. Analyserna är tänkta att användas tillsammans med annat material för planering och prioritering av insatser. Luleå är inte starkt polariserat, men det finns skillnader mellan olika geografiska områden.
Att komma ihåg då undersökningen läses. Områden är statiska men människor flyttar. Medelvärden förenklar, även i välbärgade områden finns individer som lever i utsatthet. Det är inte svart eller vitt men ger en bild av hur det ser ut.
Sedan år 2000 har trygghetsundersökningar genomförts vart tredje år. Undersökningen visar medborgarnas uppfattning kring trygghet och eventuella problem i Luleås olika bostadsområden. Frågor ställs om de svarande har blivit utsatta för brott under perioden och i vilken grad man är orolig för att utsättas för brott i sitt bostadsområde. Enkäten ger också svar på medborgarnas uppfattning om polisens arbete.
Drogvaneundersökningen ger svar på frågor kring användning av alkohol, tobak, narkotika, doping och spel bland ungdomar i Luleå.
Undersökningen ger svar på hur unga i Luleå ser på inflytande och demokrati, situationen i skolan, möjligheten till arbete, hälsa, trygghet, fritid och framtid.
Relaterad information
Statistik för Luleå hos Folkhälsomyndigheten
Länk till annan webbplats.
Sidan uppdaterades den 20 maj 2024