Gå till innehållet

Gifter i miljön

Tillsammans med EU arbetar Sverige för att vissa särskilt farliga ämnen inte ska få användas.

De här ämnena kan till exempel ge upphov till cancer, mutationer eller försämra våra möjligheter att få barn.

Det finns ämnen som är farliga och där man bör minska riskerna genom att byta ut dem mot mindre farliga ämnen.

Det finns även en hel del ämnen som inte är lika farliga som de som ska utfasas, men ändå är så pass farliga att dessa bör bytas ut mot mindre farliga.

Ämnena ifråga har egenskaper enligt följande:

  • mycket hög akut giftighet
  • allergiframkallande
  • mutagen, kategori 3
  • hög kronisk giftighet
  • miljöfarligt, långtidseffekter
  • potentiellt bioackumulerande (lagras i kroppen) / persistent (stannar kvar i kroppen)

Använder du de här typerna av ämnen i ditt företag?

Eftersom ämnena är farliga är det extra viktigt att tänka på hur du ska hantera dessa. Bedöm hur stor risken är med ämnena som du använder. Om det går så skulle det nog vara lika bra att försöka byta ut dem mot något mindre farligt.

Tag gärna hjälp av kemikaliebranschens och kemikalieinspektionens webbaserade verktyg Prio Länk till annan webbplats. för att minska riskerna med dina kemikalier.

Det är inte tillåtet att använda ämnen som orsakar cancer, ger mutationer eller försämrar våra möjligheter att få barn i kemiska produkter som säljs till konsumenter inom EU.

Den här gruppen av ämnen, brukar på fikonspråk kallas för "Cancerframkallande, mutagena och reproduktionsstörande ämnen" och förkortas ofta till CMR-ämnen.

CMR-ämnen ska fasas ut

I arbetet för att nå miljökvalitetsmålet Giftfri miljö prioriteras CMR-ämnen. Målet på lång sikt är att de inte alls ska användas.

CMR-ämnen i yrkesmässig verksamhet

Även om CMR-ämnen inte får finnas i konsumenttillgängliga kemiska produkter, förekommer de i processer för tillverkning av andra varor.

Använder du CMR-ämnen i ditt företag?

Du bör allvarligt överväga att upphöra med det och byta ut ämnet mot något som inte är lika potentiellt skadligt. Tag gärna hjälp av kemikaliebranschens och kemikalieinspektionens webbaserade verktyg Prio Länk till annan webbplats. för att minska riskerna med dina kemikalier.

Den 16 januari 2007 trädde nya EU-regler för de sex vanligaste ftalaterna i kraft.

Ftalater används som mjukgörare i plast. För de tre farligaste införs totalförbud i leksaker och barnavårdsartiklar. För de tre mindre farliga gäller förbudet leksaker och barnavårdsartiklar som barn kan stoppa i munnen.

Som skäl för förbudet anges i EU-direktivet bland annat att:
"Användningen av vissa ftalater i leksaker och barnavårdsartiklar av mjukgjort material eller innehållande delar av mjukgjort material bör förbjudas eftersom förekomsten av vissa ftalater utgör eller kan utgöra risk för barns hälsa".

De nu gällande svenska reglerna, som upphör att gälla i samband med att EU-reglerna träder i kraft, anger att leksaker och barnartiklar som är avsedda för barn under tre år och som kan stoppas i munnen inte får saluhållas eller överlåtas yrkesmässigt om ftalater har tillsatts. Jämfört med vad som gäller nu är åldersgränsen på tre år borttagen i kommande EU-regler.

Misstänks påverka vår chans att få barn

Vissa ftalater misstänks kunna påverka människans möjligheter att få barn (reproduktionsstörande). Dietylhexylftalat (DEHP), dibutylftalat (DBP) och butylbensylftalat (BBP) är sådana som är klassade som reproduktionsstörande.

Totalförbjudna ftalater:

  • Di(2-etylhexyl)ftalat (DEHP)
  • Dibutylftalat (DBP)
  • Butylbensylftalat (BBP)

Ftalater som är förbjudna i leksaker och barnavårdsartiklar "som kan stoppas i munnen":

  • Diisononylftalat (DINP)
  • Diisodecylftalat (DIDP)
  • Di-n-oktylftalat (DNOP)

Vägledningsdokument

EU-kommissionen har publicerat ett vägledningsdokument om hur man kan tolka "vad som kan stoppas i munnen". Syftet med dokumentet är att begreppet ska tolkas på ett likartat sätt inom EU och att ge kriterier och exempel som hjälp att bedöma vilka produkter som kan/inte kan stoppas i munnen på barn.

Exempel på sådana kriterier är:

  • produkter som är större än 5 centimeter i alla tre dimensioner kan inte stoppas i munnen. Om en del av produkten är mindre än 5 centimeter kan den stoppas i munnen. Man måste också ta hänsyn till om produkten kan tryckas ihop eller deformeras.
  • oåtkomliga delar av produkter kan inte stoppas i munnen. Exempel på detta är kablar som är säkert inneslutna inuti leksaken.
  • Uppblåsbara produkter ska bedömas i tomt tillstånd.

Ställ krav på dina leverantörer!

Det är viktigt att de leksaker och barnavårdsartiklar som säljs uppfyller såväl nuvarande som kommande regler. Den som säljer sådana produkter bör därför ställa krav på sina leverantörer att de produkter dessa levererar är kontrollerade och fria från ftalater. Om upphandling av produkter sker i en central organisation bör denna tillfrågas om hänsyn har tagits till dessa krav.

Är du medlem i en branschorganisation så tag hjälp av den.

Återanvändning av leksaker

Organisationer (till exempel Återvinningsmarknader, Röda Korset o dylikt) som tar emot och säljer vidare bland annat leksaker och barnavårdsartiklar bör vara uppmärksam på denna fråga och vara restriktiv med att ta emot och sälja vidare gamla plastleksaker om dessa kan misstänkas innehålla ftalater.

Fogmassor/golvmassor med PCB

Användningen av PCB-innehållande fogmassor var i huvudsak begränsad till åren 1956-1972. PCB användes som mjukgörare i fogmassorna. Inblandningen av PCB har varit ca 20 %. Halter över 30 % har troligen inte förekommit eftersom fogmassan då blev för mjuk.

Analyser av fogmassor i byggnaderna från 1956-1973 har visat att halterna varierar kraftigt, från några få procent till ca 30 %. Orsakerna till detta kan vara flera, till exempel att olika tillverkare hade olika tekniska blandningar av PCB, eller att PCB-fogmassan var av tvåkomponenttyp där härdare tillsattes på byggarbetsplatsen. Mängden kan då ha varierat mellan blandningstillfällena.

Fogmassor med lägre PCB-halter (under 100-200 mg/kg) har troligen förorenats av till exempel redskap från arbetsplatsen och inte innehållit PCB från början. Det kan också vara så att fogmassorna bytts ut någon gång under årens lopp och att de nya fogmassorna förorenats av PCB som återvandrat från intilliggande material.

Sanering av PCB

Halten för sanering av fogmassor eller golv i en byggnad har satts till 500 mg/kg (0,05 %). Vid halter mellan 50-500 mg/kg kan fogmassorna eller golven tas om hand vid renovering eller rivning. Detta värde (500 mg/kg) har sitt ursprung i Byggsektorns Kretsloppsråds handlingsplan för att sanera PCB.

Vid sanering, det vill säga utbyte av PCB-haltiga fogmassor eller golv, måste mycket stor noggrannhet och speciella försiktighetsmått vidtas för att förhindra att PCB sprids till omgivningen eller in i byggnaden med spill, damm eller luft. Likaså är det viktigt med ett fullgott arbetarskydd för den personal som utför arbetet.

PCB-haltiga fogmassor, golv och angränsande material som avlägsnas vid sanering är farligt avfall och ska hanteras enligt de särskilda regler som gäller för detta. Även isolerrutor och kondensatorer innehållande PCB ska tas om hand. Detta kan dock göras i samband med utbyte av fönster eller armaturer. Isolerrutor eller kondensatorer innehållande PCB klassas också som farligt avfall.

Kom ihåg att anmäla din sanering

Den som äger en fastighet som är byggd eller renoverad under den tidsperiod då PCB användes i byggmaterial har ett ansvar att undersöka om fastigheten innehåller PCB. Innan fastigheten saneras måste anmälan göras till miljö- och byggnadsnämnden. I anmälan redovisas bland annat vilken fastighet som ska saneras, mängden PCB och vilka försiktighetsmått som kommer att vidtas. Anmälan ska lämnas in senast tre veckor innan saneringen startar.


Använd gärna vår e-tjänst för att anmäla din sanering Länk till annan webbplats.. 

Mer information

Mer information om PCB och sanering finns på www.sanerapcb.nu Länk till annan webbplats..

Förordningen (2007:19) om PCB går att läsa på www.notisum.se Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

PCB

PCB betyder polyklorerade bifenyler. Det är inte ett ämne utan en grupp av mer än 200 föreningar med liknande kemisk struktur. Farligheten hos dessa varierar men PCB räknas till ett av de farligaste miljögift som vi känner till.

Påverkan på människa

PCB bedöms kunna påverka människors hälsa på många sätt. Därför finns det rekommendationer från livsmedelsverket att kvinnor i "fertil ålder" inte ska äta fet fisk från Östersjön (som har de högsta värdena) mer än högst en gång per månad.

Historia

PCB hittades i miljön för första gången på 1960-talet. Det sammankopplades med kraftiga störningar på vissa rovdjursarter, bland annat säl, havsörn och utter. Att effekter ses först på rovdjur beror på att PCB har egenskaper som gör att de anrikas, det vill säga koncentrationen ökar uppåt i näringskedjorna.

Den huvudsakliga användningen av PCB i Sverige förbjöds 1972 och i dag är det förbjudet över i stort sett hela världen. Trots detta hittas PCB överallt, också långt ifrån de områden där det använts, exempel på detta är djur i polarområden som isbjörn och säl.

Vilka är utfasningsämnena?

Tillsammans med EU arbetar Sverige för att vissa grupper av särskilt farliga ämnen inte ska få användas. De här ämnena kan t ex ge upphov till cancer, mutationer eller försämra våra möjligheter att få barn.

Cancerogena, mutagena och reproduktionsstörande ämnen

Läs mer om den här gruppen av ämnen via länken CMR-ämnen till höger.

Tungmetaller

Kvicksilver, kadmium, bly och föreningar med dessa metaller är alla utfasningsämnen.

Ozonstörande ämnen

Ämnen som påverkar ozonskiktet på ett negativt sätt. Arbetet med att fasa ut de ämnen som bryter ned ozonskiktet har pågått under många år.

Hormonstörande ämnen

Det finns inte ännu några allmänt vedertagna kriterier för hormonstörande ämnen.

Långlivade, bioackumulerande och giftiga ämnen

Det här är ämnen som anrikas i kroppen och stannar kvar under en lång tid eller för alltid. Exempel på sådana ämnen är PCB som numera är förbjudet och perfluorerade ämnen.

Utfasning genom inskränkningar i att använda ämnen i varor och i processer

I miljömålet Giftfri miljö finns ett delmål som beskriver utfasning av särskilt farliga ämnen på följande sätt.

Nyproducerade varor ska så långt det är möjligt vara fria från:

  • nya organiska ämnen som är långlivade (persistenta) och bioackumulerande (lagras i kroppen), nya ämnen som är cancerframkallande, arvsmassepåverkande och fortplantningsstörande samt kvicksilver, så snart som möjligt, dock senast 2007,
  • övriga cancerframkallande, arvsmassepåverkande och fortplantningsstörande ämnen, samt sådana ämnen som är hormonstörande eller kraftigt allergiframkallande, senast år 2010 om varorna är avsedda att användas på ett sådant sätt att de kommer ut i kretsloppet,
  • övriga organiska ämnen som är långlivade och bioackumulerande, samt kadmium och bly, senast år 2010.

Dessa ämnen ska inte heller användas i produktionsprocesser om inte företaget kan visa att hälsa och miljö inte kan komma till skada.

Redan befintliga varor, som innehåller ämnen med ovanstående egenskaper eller kvicksilver, kadmium samt bly, ska hanteras på ett sådant sätt att ämnena inte läcker ut i miljön. Spridning via luft och vatten till Sverige av ämnen som omfattas av delmålet ska minska fortlöpande.

Delmålet omfattar ämnen som människan framställt eller utvunnit från naturen. Delmålet omfattar även ämnen som ger upphov till ämnen med ovanstående egenskaper, inklusive de som bildas oavsiktligt.

Använder du något av dessa ämnen i ditt företag?

Du bör allvarligt överväga att upphöra med det och byta ut ämnet mot något som inte är lika potentiellt skadligt. Tag gärna hjälp av kemikaliebranschens och kemikalieinspektionens webbaserade verktyg Prio Länk till annan webbplats. för att minska riskerna med dina kemikalier.

Sidan uppdaterades den 19 januari 2024

Till toppen