Anhörigsbehörighet och framtidsfullmakt

En framtidsfullmakt är ett frivilligt uppdrag som du ger till en annan person. Den innebär att du utser en person som i framtiden ska företräda dig om du inte längre själv kan göra det. För att en framtidsfullmakt ska gälla måste vissa förutsättningar vara uppfyllda:

• Du måste förstå vad du gör när du skriver framtidsfullmakten och den har samma formkrav som ett testamente.
• Den ska vara skriftlig, underskriven och bevittnad av två personer. Av fullmakten ska framgå att det är en framtidsfullmakt, vem som är fullmaktshavare (det vill säga vem som ska företräda dig) samt fullmaktens omfattning och eventuella villkor.
  

Framtidsfullmakten är en privat överenskommelse och överförmyndarförvaltningen har alltså varken blanketter eller synpunkter på hur den ska se ut. Den personen som är fullmaktshavare ska vara lojal och samråda med dig som är fullmaktsgivare. Fullmaktshavaren måste inte redovisa sitt uppdrag till någon myndighet men du som fullmaktsgivare kan utse en person till granskare om du vill.

Både den som du utsett till granskare och kommunens överförmyndare har rätt att begära att fullmaktshavaren redovisar sitt uppdrag.

Om du är nära anhörig till en person som är över 18 år och som inte längre kan företräda sig själv behöver du från den 1 juli 2017 inte en fullmakt för att företräda hen. Det innebär att du för personens räkning kan betala räkningar, teckna hemförsäkring, ansöka om bidrag och handla vissa saker. Du kan även ansöka om hemtjänst och anmäla behov av vård- och omsorgsboende. Du får däremot inte köpa eller sälja fastighet eller bostadsrätt, köpa aktier, ge gåvor eller processa i domstol.

Som nära anhörig räknas make, maka, sambo, barn, barnbarn, föräldrar, syskon eller syskonbarn.