Skolstruktur - ny struktur för skolor och förskolor i Luleå kommun
Luleå kommun ska ta fram en ny struktur för skolor och förskolor. Det gör vi för att Luleås skolor och förskolor fortsatt ska ha en bra pedagogisk verksamhet, god arbetsmiljö och utbildningsplatser till alla barn och elever.
En skolstruktur beskriver vilka skolor och förskolor som ska finnas i ett område. När kommunen arbetar med en förändrad skolstruktur ser vi över vilka lokaler som ska användas för skolor och förskolor, vilka lokaler som behöver byggas om och ifall kommunen behöver bygga nya skolor eller lägga ner vissa skolor.
Skolstruktur område för område
Läs mer om utredningen om respektive område. Där kan du också ta del av de samtal som kommunen haft med vårdnadshavare och invånare.
Varför behövs en förändrad skolstruktur?
Många av Luleås skollokaler och förskolelokaler byggdes under 1950-, 1960- och 1970-talen. Det har dock inte funnits någon plan för underhåll, så byggnaderna har inte underhållits och renoverats så mycket som hade behövts.
Nu finns det stora behov av att renovera lokalerna, vilket innebär att kommunen kommer att ha stora kostnader för att renovera, bygga om och bygga nytt framöver.
Både förskolan och skolan har förändrats över tid, vilket ställer nya krav på lokaler och utomhusmiljö. Till exempel:
- Förskolan är sedan 2010 en egen skolform som bedriver utbildning och undervisning. De som är ansvariga för undervisningen är legitimerade förskollärare.
- Staten har infört krav på lärarlegitimation. Det innebär att
lärarna undervisar i färre ämnen där de har större ämneskunskaper. En skola behöver ha olika lärare i olika ämnen,
vilket innebär att det är svårt att erbjuda heltidstjänster på mindre skolor. - Den ökande lärarbristen bidrar till att skolorna har svårare att rekrytera personal, särskilt där det inte går att erbjuda heltidstjänster.
- Alla elever har rätt till en elevhälsa som arbetar främjande och förebyggande i ett elevhälsoteam. I elevhälsoteamet ingår kurator, skolsköterska, specialpedagog och rektor. För att
elevhälsan ska kunna arbeta främjande och förebyggande behöver de vara tillgängliga för eleverna på skolan. - Elevgruppernas sammansättning har förändrats under tid vilket innebär större krav på olika lärarkompetenser. Det gäller exempelvis undervisning i modersmål och speciella anpassningar i lärmiljön
Luleå har i dag 78 500 invånare och befolkningen ökar lite grand varje år. Den senaste tidens stora investeringar i ny, grön industri i området Luleå–Boden innebär dock att befolkningen sannolikt kommer att öka ännu mer. Utgångspunkten för kommunens planering är att Luleå ska ha 100 000 invånare år 2040. Det ställer krav på investeringar, bland annat i form av skolor och förskolor.
Bakgrund
Barn- och utbildningsförvaltningen har fått i uppdrag att utreda och föreslå en struktur för skolor och förskolor. Beslutet att skolstrukturen ska utredas togs av kommunfullmäktige och barn- och utbildningsnämnden i början av 2021.
2016
Barn- och utbildningsförvaltningen presenterar rapporten Framtidens skola,
som var resultatet av en utredning om en ny struktur för skolor och förskolor i Luleå.
Rapporten var underlag till flera beslut om att bygga nya skolor, bygga om vissa
skolor och lägga ner vissa skolor.
2019
Kommunfullmäktige beslutar om en ny budget, en tilläggsbudget. Den
nya budgeten gör att förändringarna i skolstrukturen kan genomföras tidigare.
2020
Besluten om förändrad skolstruktur orsakar stor debatt och i november 2020 genomförs en folkomröstning om Luleås skolstruktur.
2021
I januari 2021 beslutar kommunfullmäktige
- att ge barn- och utbildningsnämnden i uppdrag att på nytt utreda och föreslå en ny struktur för skolor och förskolor.
- att inte genomföra några fler av de förändringar som föreslogs i framtidens skola.
- att de förändringar som redan genomförts kvarstår.
I februari 2021 beslutar barn- och utbildningsnämnden att kommunen ska göra en utredning om en ny struktur för skolor och förskolor. Områdena Gammelstad, Bergnäset, Centrum och Notviken ska utredas först. Anledningen till att de områdena är prioriterade är att kommunen där har störst behov av att se över strukturen.
2022
Tjänstepersoner från flera av kommunens förvaltningar har arbetat tillsammans
för att ta fram ett förslag till beslut om skolstrukturen. I februari 2022 presenteras
utvecklingsalternativ för områdena Gammelstad och Notviken. Barn- och utbildningsnämnden tog beslut om skolstrukturen i Gammelstad och Notviken i april 2022.
- Kommunfullmäktige är kommunens högsta beslutande instans. I fullmäktige sitter 61 politiker. Vart fjärde år väljer Luleåborna vilka som ska vara med i kommunfullmäktige genom att rösta i kommunvalet.
- Barn- och utbildningsnämnden är ansvarig, det vill säga huvudman, för de kommunala förskolorna och skolorna i Luleå. I barn- och utbildningsnämnden sitter det politiker.
- Barn- och utbildningsförvaltningen ansvarar för kommunens förskolor, grundskolor och gymnasium. Förvaltningen styrs av en förvaltningschef som ansvarar för att genomföra de politiska beslut som barn- och utbildningsnämnden fattar. På förvaltningen arbetar tjänstepersoner.
Så arbetar vi med att utreda skolstrukturen
Tjänstepersoner från flera av kommunens förvaltningar arbetar tillsammans för att ta fram ett förslag till beslut om skolstrukturen. När utredningen är klar presenteras den för barn- och utbildningsnämndens politiker som tar beslutet.
Samtal och dialog
Tjänstepersoner som arbetar med utredningen av skolstrukturen har bjudit in medarbetare på berörda skolor och förskolor till samtal för att vara delaktiga i utredningsarbetet. Politiker i barn- och utbildningsnämnden har haft medborgardialog med vårdnadshavare, personal, rektorer och elever.
Olika områden kräver olika lösningar
Hur man bäst planerar, organiserar och bygger skolor och förskolor kan skilja sig åt beroende på var i kommunen man befinner sig. Olika områden har olika förutsättningar. När kommunen planerar skolstrukturen i ett område måste vi ta hänsyn till skollokalernas skick, hur gator och bostäder är planerade och vilka människor som bor där.
Syfte och mål med den nya skolstrukturen
Syftet med en förändrad skolstruktur är att skapa förutsättningar för en likvärdig utbildning och en god arbetsmiljö för barn, elever och personal. Skolstrukturen ska även bidra till ett robust samhälle samt ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet.
Mål med den nya skolstrukturen
- Verksamhetslokaler som är långsiktigt ändamålsenliga. Lokalerna ska skapa förutsättningar för förskolan och skolan att klara sitt utbildningsuppdrag och tillgodose elevers rätt till likvärdig skola. Lokalerna ska vara anpassade
efter de förändrade och utökade krav som ställs på skolan. - En struktur för verksamhetslokaler som ger förutsättningar för samordning och flexibilitet i verksamheten över tid.
- En skolstruktur som bidrar till service i stadsdelen, som exempelvis bibliotek, fritidsgård, sporthallar och idrottsplatser eller underlag för kommersiell service, som till exempel butiker.
Generella utgångspunkter för skolstrukturen
Kommunen har tagit fram generella utgångspunkter för skolstrukturen. De generella utgångspunkterna kan ses som riktlinjer för hur skolor och förskolor ska utformas. Utgångspunkterna har tagits fram utifrån de lagar, regler och nationella mål som styr hur skolor och förskolors lokaler ska utformas.
Exempel på lagar och regler är plan- och bygglagen, arbetsmiljölagen, skollagen, FN:s barnkonvention och diskrimineringslagen. Dessutom har riktlinjerna utformats utifrån Luleå kommuns vision för framtidens samhälle, Vision Luleå 2040.
- Alla elever ska få lika bra utbildning. Det betyder bland annat att alla skolor ska ha legitimerade lärare i alla ämnen och att det ska finnas en skolsköterska.
- Det är bra om elever med olika förutsättningar och bakgrund går på samma skola. Det ökar integration och jämlikhet och gör så att eleverna har större chans att lära sig mer och få bättre resultat
- Eleverna ska i första hand kunna gå eller cykla till skolan.
- Om skolan ligger för långt bort för att eleverna ska kunna gå eller cykla dit, är det bra om de kan åka med den befintliga kollektivtrafiken som finns. Kollektivtrafik kan till exempel vara buss.
- Skolgården eller förskolegården ska vara tillräckligt stor. På förskolor och grundskolor upp till årskurs 6 ska friytan utomhus vara minst 30 kvadratmeter per barn eller minst 3 000 kvadratmeter totalt och ligga i direkt anslutning till skolbyggnaden. Friyta är den yta för lek och utevistelse som barnen har tillgång till utomhus. Förrådsbyggnader, bil- och cykelparkering samt ytor för lastning och lossning ingår inte i friytan.
- Skolor och förskolor ska helst ha naturmiljöer i närheten, så att man kan använda naturen och skogen för undervisning, lek och utevistelse.
- Lokalerna ska vara tillräckligt stora. Inomhus ska det finnas minst 10 kvadratmeter pedagogisk yta per elev i skolan eller barn i förskolan. Pedagogisk yta är den yta som används för pedagogisk verksamhet inomhus. Man räknar med lokalernas area (bruksarea) minus vissa utrymmen.
- Lokalerna ska bidra till att skolan och förskolan kan nå upp till de krav som finns i bland annat skollagen och läroplanen.
- När kommunen bygger eller renoverar skolor och förskolor ska vi bidra till att nå Sveriges mål för arkitektur och Sveriges klimatmål.
- Lokaler för förskola och skola ska kunna göras om till andra slags lokaler utan att det kostar för mycket pengar. En skola ska till exempel kunna byggas om till förskola om det behövs.
- På kvällar, helger och andra tider som skolan inte används av eleverna ska andra kunna använda delar av skolans lokaler, till exempel sporthallen.
Lämna synpunkter
Senast måndag 6 mars skulle synpunkter om utvecklingsalternativen för centrum skickas in. Synpunkterna kommer att sammanställas i en samrådsredogörelse och finnas med i underlag till beslut för politiken. Vill du lämna en generell synpunkt om utredning skolstruktur kan du göra det till skolstruktur@lulea.se
Övriga medborgardialoger om skolor
Sidan uppdaterades den 20 juni 2024