Riskbedömning, kontrollplan och kontrollansvarig

Det ska göras en riskbedömning och en kontrollplan för de flesta bygg-, rivnings- och markåtgärder som kräver lov eller anmälan.

Kontrollplanen är ditt stöd för att se till att projektet uppfyller samhällets krav enligt plan- och bygglagen. Det är du som byggherre som är ansvarig för att det tas fram en riskbedömning och ett förslag på kontrollplan som sedan fastställs och följs under projektet. På den här sidan kan du läsa mer om riskbedömning, kontrollplan och när det även behövs en kontrollansvarig.

När du ska bygga, riva eller göra en markåtgärd som kräver lov eller anmälan ska du göra en riskbedömning. Du ska ta fram en bruttolista med riskmoment där det bedöms vara särskilt svårt att uppfylla regelverket enligt plan- och bygglagen. Listan ska innehålla till exempel sådana moment som kräver stor noggrannhet vid utförandet, eller moment som man av erfarenhet vet har varit upphov till vanligt förkommande fel, brister eller skador. För att komma fram till dessa risker kan det var bra att involvera entreprenörer och projektörer i arbetet med att ta fram en riskbedömning. Det är också viktigt att det finns projekteringsunderlag framtagna för att kunna bedöma vilka riskmoment som finns, som till exempel ritningar och beräkningar eller andra dokument.

När du har bruttolistan med riskmoment klar ska du göra en analys av listan genom att beskriva riskerna för varje moment så att man kan göra en bedömning. Denna analys kan utgå från sannolikheten för fel, brister och skador samt vilka konsekvenser som dessa fel brister och skador skulle kunna få. Genom att analysera riskmomenten kan man identifiera de kritiska momenten för den aktuella åtgärden som man avser genomföra.

Det sista steget i riskbedömningen är att värdera hur de kritiska momenten ska hanteras i projektet. Risker med både hög sannolikhet och hög konsekvens ska normalt arbetas ned innan det blir dags för specifika kontrollpunkter. Det är först när man har sorterat bort alla oacceptabla risker och ersatt dem med andra lösningar som de kvarstående kritiska momenten bör resultera i kontrollpunkter i kontrollplanen, enligt plan- och bygglagen. Kontrollplanen ska aldrig innehålla några oacceptabla risker.

Redovisa hur ni kommit fram till de i ett försättsblad eller i en bilaga till kontrollplanen.

En riskbedömning ska göras vid de flesta fall av bygg, rivnings- eller markåtgärder som kräver lov eller anmälan.

Läs mer om riskbedömning på Boverkets webbplats Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

En kontrollplan är ett dokument som visar de kontroller som ska göras i samband med bygget. Ofta är den gjord som en checklista med ett antal kontrollpunkter som innehåller följande:

vad som ska kontrolleras
vem som ska kontrollera
hur och när kontrollen ska göras,
mot vad kontrollens resultat ska jämföras
på vilket sätt resultatet ska redovisas.

Kontrollpunkterna i kontrollplanen bestäms utifrån vad som kommit fram i riskbedömningen. Kontrollplanen finns för att det du bygger ska bli så säkert som möjligt och följer de bestämmelser som gäller. I kontrollplanen samlar du all information om kontroller och intyg som ditt bygge kräver. Under projektets gång använder du dokumentet för att pricka av och se till att alla kontroller blir gjorda. Det visar att det du byggt uppfyller samhällets krav enligt plan- och bygglagen.

En kontrollplan krävs för alla bygg-, riv- eller markåtgärder som är lov- eller anmälningspliktiga.

När ska kontrollplanen lämnas in?

I mindre, enklare ärenden brukar förslag till kontrollplan lämnas in tillsammans med ansökan. På så sätt kan man få bygglov och startbesked samtidigt.

Vid större projekt är det vanligare att förslag till kontrollplan lämnas in efter att beslut om bygglov är fattat. Krävs det tekniskt samråd, vilket anges i bygglovsbeslutet, ska kontrollplanen lämnas in inför det tekniska samrådet.

Den kontrollplan som lämnas in är ett förslag till kontrollplan som ska granskas av byggnadsinspektör. När byggnadsinspektören granskar kontrollplanen kan hen lämna synpunkter, till exempel att du behöver komplettera eller ändra punkter i kontrollplanen. När kontrollplanen är godkänd fastställs den i ett beslut om startbesked. Startbesked innebär att du får börja med bygg- eller rivningsarbeten.

När bygg-, rivnings- eller markåtgärden är klar ska kontrollplanen verifieras. Det innebär att kontrollpunkterna är kontrollerade och att kontrollplanen är signerad. Den verifierade kontrollplanen ska, tillsammans med tillhörande kontrolldokument för varje kontroll samt andra handlingar som anges i startbeskedet, skickas till avdelning miljö- och bygg. När handläggare har kontrollerat den verifierade kontrollplanen och andra handlingar ska ställning tas till om slutbesked kan ges. Ett slutbesked innebär att byggnaden eller byggnadsverket får användas och att ärendet avslutas.

Skicka din kontrollplan med e-post till: miljobygg@lulea.se
Ange ditt ärendenummer i e-postmeddelandet (t ex L-2023-1234)

Läs mer om kontrollplaner på Boverkets webbplats Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

En kontrollansvarig ska ha den kunskap, erfarenhet och lämplighet som behövs för uppgiften och ska kunna styrka detta med ett bevis om certifiering. Den person som är kontrollansvarig ska ha en självständig ställning i förhållande till den som utför den åtgärd som ska kontrolleras. Det är alltid byggherrens ansvar att se till att kraven i plan- och bygglagen följs och även att kontrollerna genomförs. Byggherren har yttersta ansvaret även om det finns en kontrollansvarig.

Följande uppgifter ingår i en kontrollansvarigs uppdrag:

Hjälpa byggherren med att ta fram ett förslag till kontrollplan och se till att kontrollplanen och gällande bestämmelser och villkor för åtgärderna följs samt att nödvändiga kontroller utförs.
Närvara vid tekniskt samråd, besiktningar och andra kontroller samt vid de arbetsplatsbesök som miljö- och byggnadsnämnden genomför.
Hjälpa byggherren med att identifiera avfall och återanvändbara byggprodukter som bygg- och rivningsåtgärder kan ge upphov till.
Informera byggherren vid avvikelser från föreskrifter och villkor och vid behov meddela miljö- och byggnadsnämnden.
Dokumentera sina byggplatsbesök och notera iakttagelser som kan vara av värde vid utvärderingen inför slutbeskedet.
Avge utlåtande till byggherren och miljö- och byggnadsnämnden som underlag vid slutbesked.
Meddela miljö- och byggnämnden om den kontrollansvarige lämnar sitt uppdrag.

Var hittar jag en kontrollansvarig?

Certifierade kontrollansvariga hittar du hos certifieringsorganen Kiwa och RISE.

KIWA Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

RISE Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

När behövs inte en kontrollansvarig?

Vid vissa enklare åtgärder och relativt okomplicerade ärenden, där bedömningen görs att byggherren själv kan uppfylla sitt ansvar, krävs ingen kontrollansvarig.

Exempel på enkla åtgärder där det inte krävs någon kontrollansvarig:

Åtgärder som inte kräver lov eller anmälan
Små ändringar av en- eller tvåbostadshus
Små ändringar av andra byggnader än en- eller tvåbostadshus
Åtgärder avseende uthus, garage och andra små byggnader
Byte av färg, fasadbeklädnad eller taktäckningsmaterial eller andra åtgärder som avsevärt påverkar byggnadens yttre utseende, förutsatt att byggnaden inte är en särskilt värdefull byggnad
Flytta en eller flera enkla byggnader
Åtgärder avseende skyltar eller ljusanordningar
Åtgärder som kräver rivningslov på grund av utökad lovplikt i detaljplan eller områdesbestämmelser
Åtgärder som kräver marklov, om åtgärden är liten
Fasta cisterner och andra fasta anläggningar för kemiska produkter som är hälso- och miljöfarliga och för varor som kan medföra brand eller andra olyckshändelser, om anläggningen är liten och endast avsedd för en fastighets behov
Transformatorstationer
Parkeringsplatser utomhus, om anläggningen är liten
Begravningsplatser, om anläggningen är liten
Murar och plank
Bygglovspliktiga vindkraftverk, om vindturbinens diameter är mindre än tre meter
Trädfällning, skogsplantering, markåtgärder som kan försämra markens genomsläpplighet

Oftast krävs heller ingen kontrollansvarig för de bygglovsbefriade åtgärderna för en- och tvåbostadshus som kräver anmälan:

Ändring av en komplementbyggnad som innebär att den blir ett komplementbostadshus
Bygglovsbefriat skärmtak
Bygglovsbefriad tillbyggnad högst 15 m²
Altan
Bygglovsbefriad skyddad uteplats
Bygglovsbefriad komplementbyggnad högst 15 m², så kallad friggebod
Bygglovsbefriade takkupor
Inreda ytterligare en bostad utan bygglov (observera att om bostaden ska vara för uthyrning ställs högre krav, bland annat tillgänglighet)

Miljö- och byggnadsnämnden kan trots ovanstående besluta om att det krävs kontrollansvarig, utom för åtgärder som inte kräver lov eller anmälan. Nämndens bedömning kan inte överklagas.

Läs mer om kontrollansvariga på Boverkets webbplats Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Nedan hittar du exempel på hur en riskbedömning och en kontrollplan kan se ut för enklare åtgärder där kontrollansvarig inte krävs. Kontrollplanen ska anpassas efter det aktuella projektet. Det kan betyda att det behövs fler eller färre kontrollpunkter än vad som finns med i exemplen.